Aberatism

Efter att ha avslutat var resa med nagra dagar i Beijing ar det nu dags att bege sig hem igen. Det ar med blandade kanslor.
For, av alla stallen vi besokt i Kina gillar jag nog Beijing mest. Har finns mycket av allt, utan att det blir for mycket av nagot.

Det vi framst haft problem med i andra delar av landet ar maten. Vi lyckades aldrig forma att ata oss matta. Detta ledde till att man standigt var hungrig. Laget forandrades nagot nar vi kom till Shanghai och an mer nar vi aterkom till Beijing. Nu har vi atit upp oss med rage

Forsta dagen Peking at vi frukost pa Pizza Hut och kvallen avslutades pa basta tankbara satt: J-O Waldner Bar.
Svensk mat var precis det vi behovde.
Kottbullar med potatismos har sallan smakat battre och efterratten, pannkakor med glass och jordgubbssylt var som sand fran gudarna.

Andra dagen i Beijing at vi frukost pa Mr. Pizza. Den bestod av pasta, tva liter cola, kycklingvingar och pizza. Sa, nog har vi atit upp oss. Stallet har for ovrigt blivit vart stammishak.

Det ar intressant att se hur kineserna tolkar vast. Pa Mr. Pizza gar personalen till exempel kladd i rod basker och nagonting som ser ut som fransk folkdrakt. Och om du gar in pa nagon Mcdonalds kommer du se att personalen dar gar kladda i Cowboyklader.

Vi har traffat manga kineser. Igar fikade jag med en bankanstalld. Han var bra pa engelska sa vi pratade om allt mojligt, i flera timmar. Han fragade saker om Sverige och jag om Kina. Och sa var det mangder av ting vi var overens om, rent levnadsmassigt och filosofiskt. Han fascinerades over att vi var sa lika, trots att avstandet, kulturen och spraken ar sa olika. Han tyckte att jag var en god representant for mitt land och kopte en liten tekanna i present sa att jag skulle komma ihag honom. Jag lat honom skriva i min bok.

Vi har gjort en hel del sedan jag skrev sist. Darfor borde jag egentligen ha skrivit mer. Men det storsta och kanske viktigaste med hela resan kom nu pa slutet: Muren.

Det vanliga ar att man ser muren vid Badalang. Vi valde dock att se den vid Simatai. Den platsen har fordelen att det ar brantare. Darmed ar det battre vyer och samtidigt mycket mindre antal turister.

Jag gillade platsen. Det var skont att kampa sig upp for branta trappor. Att andas in den friska luft som finns vid hoga berg. Att ta sig hogre och hogre upp for att se mer och mer av den mur man gar pa.
Muren ar en upplevelse. Det ar imponerande att sta dar uppe.

Nagra traditioner har vi hallt fast vid fran foregaende resor: Vi har atit bakelser, utmanat i sporter och kopt musikinstrument.

I detta fall ar instrumenten kinesiska flojtar (kanner inte till namnet an). Nagon officiell spelning har annu inte hallits men vi har repat nagra ganger. Det later for javligt. Som vanligt.

Klockan ar just nu 01. Vi ska forsoka att utnyttja natten till fullo for att istallet sova pa planet hem imorgon.

Den har sista dagen har dock redan varit ratt lyckad. Avslutningsmiddagen fick bli Pekinganka. Det smakade ratt skapligt.

Sedan hade vi ett uppdrag att slutfora: “Operation bli av med toarulle” . Det blev namligen en over da vi vid senaste inkopet var tvugna att kopa flerpack.

Flera ideer lades fram:
- Att spontant forsoka ge rullen till valfri kines.
- Att ge ena anden till en kines, medans nagon av oss haller i den andra, for att se hur langt rullen racker.
- Att gora ovanstaende fast pa en ovetande kines. Man faster ena anden pa en kines som inte har nagon aning om det.

Ett sista alternativ var att komma springandes bakifran och sedan slanga rullen (forvarad i en pase) snabbt i famnen pa nagon, precis som om det ar nagonting farligt.

Da vi gick och diskuterade dessa svara val motte vi Sam.

Han ville inte ha toarullen. Men han hjalpte oss med en massa annat. Till exempel var vi kunde finna sadana delikatesser som skorpion, sjohast, orm eller skalbagge. Och hund.

Dessutom hjalpte han oss att kopa en kinesisk leksak: “Jens”.

Jens ar en otroligt roande men enkel sak som man kickar till varann.

Vi provade pa den stora gagatan “Wangfujing”. Jag, Fredrik och Sam utokades sa smaningom till fler personer. Forbipasserande tittade pa, nagra tog kort och efter ett tag var vi nog atta pers som kickade runt pa Jens. Kul var det!

Efter idrottandet blev det milkshakes. Sedan aterstod uppdraget med toapappret.

Det visade sig att personer av manligt kon inte ville ha rullen. Toapapper ar enbart for kvinnor, sade de.

Naval. Sam hjalpte oss. Vi gav rullen till nagra damer och han forklarade att det var en present fran sverige (alternativt nagra markliga svenskar).

Nu ar klockan 01.30. Snart overger vi internetcafet. Jag vet inte vad som hander nu. Men vi skall utnyttja natten. Kanske blir det fler kickar pa jens.

Nasta gang jag skriver ar det hemifran.

God natt Kina!

Zaijian!

En lugn kvall pa huvudgatan.

Den stora marknaden i Beijing. Formodligen den basta platsen i staden om du vill kopa kinesisk konst och dyl.

En av resetraditionerna: att besoka ett konditori och sedan frossa pa hotellrummet.